annathesun

...inte att jag glömmer N utan mer att jag glömmer att han bara funnits med oss i 2½ vecka och att jag har ett 10 cm snitt på nedre delen av magen. Och att jag har fått vissa förhållningsregler som vården inte hittar på för att det är så djävla kul utan att det faktiskt finns en orsak till dessa. En är att man inte får träna på 8 veckor, promenader går ju så klart bra och simmning så snart avslaget ger med sig, men det är typ allt. Just den regeln har jag inga större problem att följa faktiskt. Det är skönt att ha någon riktig orsak att skylla på, förutom att man inte orkar, inte har lust, har lite ont i halsen, känner sig lite febrig eller vad det kan vara. :P

Vad som däremot inte är så enkelt är att inte lyfta annat än N, det glömmer jag hela tiden, så jag konkar 4 liter mjölk från VI eller springer i väg med morgontidningarna till pappersinsamlingen eller andra typiska vardagliga göromål.

I sin tur innebär detta att jag på kvällskvisten har ont i snittet och är trött i magen för just när jag gör allt detta så känner jag inte av att det skulle vara ett problem.

I dag, när som helst, kommer städpatrullen och ska göra mitt hem dammfritt och skinande blankt igen. Ja, jag vet, jag är lat....