annathesun

När jag var yngre så sa jag alltid, i alla lägen vad jag tyckte. Tillfrågad eller ej, jag kläckte ur mig mer elle rmindre trevligheter och otrevligheter till höger och vänster så fort jag tyckte något. Och jag har alltid tyckt en väldig massa. Med åren så insåg jag att man kanske inte alltid måste säga exakt vad man tycker jämt för det är ju trotts allt så att tyckanden i överlag kan vara sårande och folk kan bli ledsna. Men visst hände det att jag tyckte oönskat ändå även om jag lade band på mig. Nu är jag av åsikten att om någon frågar om min åsikt så säger jag vad den är, sedan är det väl självklart så att jag lindar in det så gott jag kan. Inte fan säger jag att "din tröja är asful och köp en annan" utan kanske mer "det är inte riktigt min stil och jag skulle kolla på X färg och X modell istället". Men som sagt, bara när jag blir tillfrågad. Just det här med tyckande pratade vi om på jobbet här om dagen och en kvinna anser att hon har rätt att säga vad hon tycker i alla lägen, men att då får man ta konsekvenserna med att folk blir arga, ledsna och sura och även vad de ger för svar på tal. Vad tycker ni? Hela inlägget är inspirerat av min svärmors tyckanden gällande vart vi bor, förövrigt. ;)